JAG ÄLSKAR MINA IDIOTER SÅ MKE ATT JAG GRÅTER FÖR ER..

Hur idiotisk får ni egentligen vara?! Kan inte säga nej eller låta bli.
Hade ni egentligen inget i huvudet just då? Hade ni inte i tanken hur jävla ledsen jag b.la alla andra skulle bli då du ringde mig och sa de? Jag tänkte vafan fara in till er och följa med. Men det fick jag inte. Tror ni jag palla trycket? Stressen? Och nervositeten? Jag kan bara säga att ni är tre idioter som jag älskar, alldeles för mke. Och stannar ni där för länge kommer jag och hälsa på.
Fuckade idioter! Men jag kan oxå förstå er och jag saknar er oerhört mke. Jag grät länge efter du ringde mig. Men det finns inget att göra åt, gjort är gjort.. det går inte att ändra. Hur gärna man än vill de.

Kom hem snart..♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0