Vanja Enquist

JAG SAKNAR DIG MIN FINA HÄST..

Det känns som om du vore kvar.
Jag ville verkligen inte att just du skulle försvinna.
För du var helt klart en av dom bästa.
Och jag hade alltid roligt med dig.
Alla gånger vi var i skogen.
Uppe i fjället.
Hemma hos mig.
Du ville alltid vara snäll.
Du ville alltid göra ditt bästa.
Jag kan inte minnas att du har någon gång ens försökt få av mig.
Du har alltid velat ha mig uppe på ryggen.
Det är bara du som fått mig känna samma känsla jag också har med Loanne.
Att det är bara du & jag.








Man slutar aldrig sakna en vän.
Och man slutar aldrig älska någon som stod en väldigt nära.
Och jag kommer alltid att både sakna & älska dig.
För du var verkligen en vän.
Även om du var ett djur.
Så var du speciell.
Du hade humor.
Du gjorde knäppa saker så man börja skratta.
Du var snäll.
Du brukade trösta mig då jag var ledsen.
Jag minns det så väl.
Att du la mulen på axeln.
Eller så la du mulen mot min kind.
Ibland stod du bara stilla hos mig och väntade på mig.
Jag skulle göra vad som helst för att du ska få komma tillbaka.
Och jag hade gjort vad som helst för att du skulle fått bli frisk.
Men nu blev du inte det.
Sen fick du något fel i benet.
Sen försvann du.
Jag saknar dig mina älskade häst..

R.I.P♥